Frågor och Svar
Fråga: Bullrar vindkraftverk?
Svar: Det finns två möjliga ljudkällor från vindkraftverk, nämligen mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt buller är sällan något problem för moderna vindkraftverk. Detta beror på bättre konstruktioner och tekniska för bättringar, samt ljudisolering av maskinhuset. Aerodynamiskt ljud från vingarna uppstår när vingarna passerar tornet. Det aerodynamiska ljudet har blivit mycket lägre de senaste tio åren, främst tack vare bättre design av turbinbladen. Större vindkraftverk har också högre torn. Ljudet från vingarna kommer alltså från betydligt högre höjd och detta gör att vi oftast uppfattar större vindkraftverk som mer tystgående än mindre vindkraftverk.
När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s blir bakgrundsljud så som vindsus, lövprassel, vågskvalp etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Moderna vindkraftverk startar när det blåser 3-4 m/s. Det är alltså främst vid vindstyrkor på 3-8 m/s som vindkraftverket hörs inom den så kallad bullerzonen. Eftersom ljudet inte varierar lika mycket med vindstyrkan, som ljudet från vinden, så hörs vindkraftverk mest vid svag vind. Vegetation och bebyggelse kan i viss mån dämpa ljudet. När det är stiltje står vindkraftverken still och hörs inte alls.
Fråga: Hur miljövänlig är vindkraft?
Svar: Vindkraften är förnybar, ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller några slaggprodukter och bidrar inte till växthuseffekten. Den innebär en reversibel påverkan på sin omgivning, dvs. efter demontering lämnar den inga spår efter sig i våra landskap. Genom ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi dessutom utsläppen av kol, koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från andra fossila energikällor. Vindkraften skonar också naturen från brytning av kol, uran, bränsletransporter och spridning av aska.
Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år:
- producera ca 2 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor
- spara utvinningen av knappt 1000 ton kol
- minska utsläpp av koldioxid med ca 2 500 ton
- minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton
- minska utsläpp av kväveoxider med ca 2½ ton
- spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska
Källa: Vindkraftsutredningen "Rätt plats för vindkraft", SOU 1999:75 Del 1
Fråga: Är vindkraft dyr eller billig?
Svar: Vindkraften är just nu den billigaste förnybara energiteknologi som vi har. Om man inkluderar energiproduktions externa kostnader blir vindelen mycket konkurrenskraftig. Med externa kostnader menas t.ex. kostnader för hantering av avfallsprodukter, utvinning av råmaterial, eller kostnader till följd av miljöförstöring.
Kostnaderna för de fossila bränslena, så som kol och olja, ökar hela tiden i takt med att tillgången minskar. Vindkraft tillsammans med vattenkraft är de enda energislag med en råvara, ur vilken energin utvinns ur, som är gratis. Detta gör att man hela tiden kan veta till vilken kostnad elektriciteten tillverkas för, till motsats mot elektricitet som tillverkas i kärnkraftverk och oljekraftverk.
Fråga: Hur bra fungerar vindkraftverk?
Svar: Jämfört med andra energiproducerande teknologier har moderna vindkraftverk en mycket hög tillgänglighet. Detta innebär att vindkraftverken fungerar och kan köras mer än 98 % av årets timmar. Om ett vindkraftverk står stilla beror detta oftast på att det blåser för lite (mindre än 4 m/s) eller för mycket (mer än 25 m/s). Att vindkraftverk står stilla under dessa förhållanden betyder alltså inte att det är något fel utan visar tvärtom att verken fungerar precis som de ska.
Fråga: Hur påverkar vindkraftverk fåglar och andra djur?
Svar: Hittills har forskning visat att våra tamdjur (kor, får hästar osv.) snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och går snart alldeles intill dem och betar. Så gör också vilda betande djur. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk. Det finns många undersökningar på detta område från Danmark, Holland, USA och Sverige.
Fråga: Äger kraftbolagen alla vindkraftverk?
Svar: Nej, kraftbolagen äger ca en fjärdedel av alla Sveriges vindkraftverk. De resterande tre fjärdedelarna ägs av enskilda privatpersoner, aktiebolag, ekonomiska föreningar och kooperativ.
Fråga: Kan man kombinera vindkraftsproduktion med annan energiproduktion?
Svar: Ja absolut! Vindkraft och vattenkraft går utmärkt att kombinera. På vintern, när vattenmagasinen minskar och energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket producerar energi kan man spara vatten i älvarnas vattenmagasin, vilket man sedan kan använda till elproduktion när vinden avtar. Elproduktion från vindkraftverk varierar mycket under dagens lopp, beroende på att vindstyrkan hela tiden varierar. Men i takt med att vi ansluter allt fler vindkraftverk till elnätet så utjämnas dessa variationer. Det blåser ju inte lika mycket eller lika lite överallt samtidigt.
Fråga: Varför ställer man inte vindkraftverken lite tätare vid grupplokaliseringar?
Svar: När vindkraftverk utvinner energi så bromsas vinden upp. Därför får vindkraftverk inte stå närmre varandra än med 4-5 rotordiameters (avståndet mellan vingspetsarna) avstånd, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Till havs behövs ca 7-9 rotordiameters avstånd.
Fråga: Varför bygger man så stora vindkraftverk?
Svar: Desto högre upp man kommer desto mer blåser det och desto mindre roll spelar markens nivåskillnader som annars kan påverka produktionen. Ett stort vindkraftverk producerar helt enkelt mer energi än ett litet. Fördelarna är också att större vindkraftverk anses ha en långsammare och behagligare rotationshastighet. Dessutom innebär den större höjden att avståndet till ljudkällan ökar vilket innebär att ljudnivån från större verk uppfattas som lägre än ljudet från mindre vindkraftverk.
Källa: Texten ovan är hämtad från www.ölmevindkraft.se